Intervaller.

Vaknade upp i morse, och livet var tillbaka. Kroppen och huvudet var fylld med energi, och jag kunde inte se skymten av gårdagens svacka någonstans. Det är otroligt skönt när svackorna bara stannar en dag, istället för en vecka, eller en månad. Det jobbiga är att jag aldrig kan veta hur länge som jag kommer vara knockad. Men nu är det i alla fall över för denna gången, och jag har redan hunnit vara ute och sprungit!

Idag blev det 4,5 km intervaller. Gick lätt i huvudet, men tungt i benen. Vilket är helt tvärt om vad det brukar vara. Ju mer jag springer, desto mer inser jag att löpning inte är min kopp te. Styrketräning är så mycket roligare.

Nu blir det lite färgning utav hår, och en härlig lunch!

Må väl!

Svettig och glad!